I know you don't think of me the way I think of you, but just pretending for tonight made me happy.

Fyfan vad jag hatar sånna här kvällar, kvällar då allt känns skit, kvällar man bara vill lägga sig ner å skit i allt. Men jag har gjort det så många kvällar nu, alldeles för många.

Varje gång du är här förgyller du min dag, och varje gång du ska gå vill jag så gärna berätta för dig hur jag känner, hur mkt jag älskar dig och hur mkt du betyder för mig. Men samtidigt vet jag att det är lönlöst, att du inte ser mig som jag ser dig. Det är därför jag aldrig sagt ngt.

I don't think people are meant to be by themselves.

Nä, det är vi nog inte. Det är nog därför ordet "ensamhet" oftast uppfattas som negativt, och varför man mår så dåligt när man är ensamm. Därför är det viktigt att när man väl hittat ngn, att man accepterar de små sakerna, dom brister ens kärlek har. Även om man inte kan acceptera dom helt. För varje varje dag, varje kyss, varje sekund är så mycket värd. För INGET, suger mer än att känna sig helt ensam. Oavsett hur många personer man har runt sig.

gatufesten är slut.. å ja är oxå slut.. trött som fan! varit med hampus, jojon å malin idag.. piggade upp mig lite iaf :) men nu är ja trött igen.. men kan som vanligt inte sova.. å vardagskvällarna fortsätter som vanligt..

 det finns absolut inget värre än att vara olyckligt kär, hur många nära vänner man än har runt om sig, som bryr sig å älskar en, så känner man sig fortfarande ensam, man känner en stor saknad. Man saknar den där lilla gnistan som gör livet så underbart.. man saknar den där speciella personen man kan hålla i sina armar och som man får kalla sin älskade.

Kärleken har så grymt många sidor och den tar fram många sidor av en person man aldrig sett förut, vi människor strävar efter kärleken konstant, dom som har någon strävar efter deras älskades bekäftelse, att kärleken fortfarande är intakt och levande. Och för oss som står där ensamma, utan någon, strävar efter att hitta den där speciella personen som förgyller våra liv. Som kan få en regnig dag att bli så mkt underbarare än en varm sommardag utan ett moln på himmelen. Många som inte ännu upplevt den sanna kärleken kanske blir förundrad över människans eviga strävan efter den, eftersom den nästan varje gång sårar en, men varför fortsätter vi då söka? jo, när vi väl hittat den behöver vi inget mer. När vi väl hittat den skulle vi kunna tappa allt, men så länge vi hade den skulle vi vara lyckliga. Och jag blir så förbannad på folk som inte förstår hur många som skulle döda för att vara i deras situation, som så fort dom blir singel får någon ny som tycker om dom.. å även om förhållandet bara håller i 1-2 månader, är det ändå JÄVLIGT mycket bättre än att spendera sina sommarnätter ensam. 

tjena ;D är hos kusinen nu , har sovit där två nätter i rad... gatufesten är i staaaan :D började i onsdags.. då var det gratis inträde.. då åkte ja lite karuseller (oscar bangade ur, fega jävel :O) käkade pizza slice och såg rydell quick.. igår gjorde vi ungefär samma sak :P träffade lite folk.. var mest med emil å marre å dom.. tills emil blev lite "smådålig" och åkte hem xD.... sen såg vi the ark klockan tolv.. och idag har vi vatt med patt, micke å calle å varit i  madhouse tältet å dansat i skummet =D .. haha ja å patt ställde oss mitt under skumröret å när skummet kom såg man ingenting förutom skum :P skitkul... sen såg vi europe.. faktiskt bra live =D.. allt vaar bra förutom pissvädret.. jävla regnhelvete !!!!!!!!!!!!!!!! aja. imorn äre björn rosenström, pistvakt, timbuktu och hammerfall som gäller ! hare gött ! godnatt

Tjena ;) är med malin och jojon nu :) sen ska ja till oscar å hämta mina hörlurar till mobilen... sen vettefan va ja gör.. blir gatufesten imorn iaf! skriver mer ikväll =D

I've been thinking alot about love lately.

Ja det har jag faktiskt. Hur den kan vara så orättvis och sårande.. men ändå så grymt underbar att alla strävar efter den. Jag har varit med om både känslan av att vara i ett lyckligt, fungerande å underbart förhållande..men jag har även varit där när allt börjar rasa ihop.. å när man till sist står där.. olyckligt kär och ensam, å man känner sig verkligen ensam.. oavsett hur många personer som är runt en. Och ibland blir man verkligen frustrerad.. på sin egen situation.. å på andras situation.. på dom som har ngn som bryr sig om dom och älskar dom.. men ändå klagar över hur JOBBIGT dom har det... lr de personer som är så underbara, populära och har ett så bra utseende att dom kan få vem dom vill.. men ändå klagar... när man själv ser ut som man gör och har den personligheten man har.. när man själv är ngn, som just nu iaf.. känns oälskbar.. den enda trösten man har när man sitter där själv å sömnlös på nätterna, tittandes rätt in i väggen, och bara önskar att man hade ngn att bara prata med iaf? är att ingen av dom idioterna fattar hur tur dom egentligen har.